jag rår inte för det..
En vän till mig sitter och hackar på mig över msn. Anledningen? Jag lyssnar på Sonja Aldén. Det är då det slår mig. Jag kan äntligen definiera mig själv. Jag är en hopplös drömmare om kärlek. Vad finns det annars för förklaring till mitt blödiga beteende? Jag gråter till tvprogram som Dr Phil och Extreme Home Makeover. När jag tittar på filmer som innehåller kärlek så sitter jag och ler sådär fånigt. När jag bli kysst stående så får jag ryckningar i vänster bakben. Jag mår extremt bra när folk pillar på mig. Jag sover aldrig så bra som när jag sover tillsammans med någon. Alla mina vänner har sett mig gråta. Jag kan börja gråta bara jag tittar på fotografier. Jag somnar varje natt till lugna favoriter. Jag tror nog fortfarande att evig kärlek existerar någonstans. Jag tror bara inte att vi var rätt för varandra. Så var det slut på den kärlekshistorian.
Anna du är BÄST! kram på dig ;)
