:/
ibland tar livet en vändning fast man inte ens har sökt efter själva vändpunkten. känslor som man sedan länge packat ner i ryggsäcken för att glömma blir som på nytt igen.
när du håller min hand och när jag möter din blick så känns livet så himla enkelt.
men när du inte är där och håller min hand eller möter min blick så känns inte allt lika självklart längre.
känns inte som att jag är värd dig.
jag känner mig smutsig. fortfarande. det släpper inte. och än en gång låter jag dig gå.
jag får för mig att jag ser dig allt oftare, jag ökar farten på stegen och slänger ängsliga blickar över axeln. jag är less på att ligga och skaka tills jag äntligen somnar för att sedan vakna plötsligt och vara övertygad om att man är kvar i stunden
jag är så jävla less på det så att jag vill spy. om jag bara visste hur jag skulle göra för att slippa känna de här känslorna. hur man tar det slutgiltiga steget och går vidare. går det ens? eller handlar allting om att skjuta upp lidandet?
när du håller min hand och när jag möter din blick så känns livet så himla enkelt.
men när du inte är där och håller min hand eller möter min blick så känns inte allt lika självklart längre.
känns inte som att jag är värd dig.
jag känner mig smutsig. fortfarande. det släpper inte. och än en gång låter jag dig gå.
jag får för mig att jag ser dig allt oftare, jag ökar farten på stegen och slänger ängsliga blickar över axeln. jag är less på att ligga och skaka tills jag äntligen somnar för att sedan vakna plötsligt och vara övertygad om att man är kvar i stunden
jag är så jävla less på det så att jag vill spy. om jag bara visste hur jag skulle göra för att slippa känna de här känslorna. hur man tar det slutgiltiga steget och går vidare. går det ens? eller handlar allting om att skjuta upp lidandet?
Kommentarer
Trackback
