en liten breakdown

som det känns just nu så vill jag verkligen inte till sthlm och krossas. men sen ser jag bilden på världens bästa max och tänker om. han är värd ångesten och tårar på tåget tusen gånger om. jag skulle ge allt för den grabben.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0