waiting on the world to change

Alla som känner mig eller läser min blogg regelbundet vet att jag fortfarande är sjuk från Ayia Napa. Det är ingen livshotande sjukdom men det är ändå grymt jobbigt att vara hostig och förkyld i snart 3 månader. Jag har gjort allt vad jag kan gör att bli av med viruset som jag bär på. Käkat äcklig hostmedicin. Käkat alla möjliga tabletter som ska hjälpa mot halsbränna och annat äckligt i halsen. Jag har i princip slutat röka. Men skiten går ändå inte över. Jag klär mig inte kallt utan går just nu iklädd vantar, mössa, min halsduk och en stor tjock vinterjacka på det. Men de senaste dagarna har jag blivit sämre. Jag har verkligen inte tid att vara sjuk nu. Jag har inte tid att gå till vårdcentralen för att någon gubbe ska pilla ner något i min hals.

Så jag ska väl göra det som jag är bra på vid det här laget. Svälja smärtan. Jag minns inte ens hur det känns att inte känna att hela halsen går sönder inifrån varje gång man sväljer. Meningen är inte att jag ska klaga utan att jag ska försöka övertyga mig själv om att gå till läkaren är det enda vettiga. Nu ska jag krypa upp i soffan med lite glass som lenar min onda hals. Godnatt på er!