waiting on the world to change

Fick just ett sms skrivet av min vän Annika med texten "Myskväll? :)"
Kan inte bli mycket bättre. Nu ska jag snabbstäda, sen försöka hinna ner till solariumet och sen gå ner och handla lite smaskigheter! Myspys!

Det gick föresten bara bra på jobbet idag! Många härliga skrattande kids! Även fast de imellanåt grät lite. Men sånt är livet. Ibland svänger det fort. Tjingeling.

Föresten! Jag har ätit våfflor idag med glass och sylt! Har ni också gjort det? ;)

I nästan en kvart har jag suttit och försökt kommit på vad jag ska skriva här. Utan resultat. Det är svårt. Allting som förut var så lätt blev svårt på ett ögonblick. Ibland vill jag bara lägga mig ner och ge upp. Skrika, gråta och slå bort känslan.

"I don't really mind if I just fade away...
I'm ready to live with my family, I'm ready to die in obscurity
Cuz I'm so tired that I got to go"

Dags att stänga av mobilen. Höja musiken. Krypa in i skalet igen.

Hallå där! Idag har varit en fartfylld dag, vilket nästintill alltid betyder att det har varit en bra dag. Idrotten var rolig och naturkunskapen var mindre rolig. Precis som det brukar.

Efter vi hade slutat så bestämde sig jag,Denise,Rosanna och Emma att vi skulle åka in till söder och göra någonting som varje medborgare/människa borde göra. Vi skulle bli blodgivare. Denise har pratat om detta i flera veckor och bland annat gått runt till okända människor i skolan och sagt de väl valda orden "GE BLOD!!". Så det var med förväntansfulla steg vi gick emot stället där vi skulle bli bättre människor. Men icke. Jag klarade inte testet.  Mina blodkärl drog nämligen ihop sig så det gick inte att pumpa ut något blod alls. Lite trist eftersom jag och brudarna hade tänkt att göra det till lite av en tradition att tre gånger per år gå och lämna blod. Nu får jag istället hoppas att mina blodkärl tar sitt förnuft till fånga och bättrar sig till nästa år. Fy den som ger sig!

Påväg hem så fick jag också ett lite mindre roligt samtal ifrån jobbet. En påminnelse om jobbtider imorgon och på lördag. Lördagen passar mig alldeles perfekt att jobba men inte morgondagen då det var planerat både middag och utgång. Men tur att man är en flexibel människa. Nu blir det tyvärr ingen middag hos Sofia P. utan lite snabbt förkrök hemma hos Carolina. Det blir nog också kalasbra då man inte kan ha tråkigt med den bruden. Men jag kan stilla alla människor som kommer infinna sig hos Sofia P. att vi kommer att komma dit för en snabbvisit. Så inga tårar behöver spillas (nu tänker jag speciellt på dig Rosanna).



Bild: Lite jobbmänniskor en trevlig lördagskväll..


Nu ska jag fortsätta att sitta och lyssna på bra musik. Om någon timma så ska jag dra mig iväg för en promenad och en sväng förbi solakuten. Det är lite av akut-panik just nu förstår ni. Kanske ett bra läge att läsa igenom svaren på apu-uppgiften som vi ska ha redovisning av imorgon? Mjae. Kanske..

Tjingeling

(ett helt meningslöst inlägg.. men måste allt i livet handla om viktiga saker? precis. så tyst på dig..)

Yeah! Sitter och lyssnar på Toto på högsta volym. Ojojo. Vilken jäklans brak konsert det var när man såg dem i globen för några år sedan.. Grymt!!

Så, vad händer? Ingenting i mitt liv faktiskt. På torsdag är det påsklov. Sista gymnasielovet någonsin. Lov och lov. Jag ska jobba 5 dagar. Och om jag ska vara ärlig känns det som att det nyss var sportlov. Vi har ju haft praktik tre dar i veckan så vi har knappt varit i skolan alls. Men nu är det slut på det. Nu ska vi tillbringa så mycket tid som möjligt i skolan. Vi ska sitta i solen på bänkarna vid huvudentren och bara snacka skit och njuta av livet. Sen kanske vi ska göra ett sista tappert försök att lära oss någonting. Men bara kanske.

Jag har dock fått lite små ångest av brudarna i klassen. Vad håller alla på med egentligen? Var och varannan jävel har ju varit duktiga och slutat att röka. Vad är detta? Är detta en trend eller någonting? Sluta upp genast!! Jag har inte karaktär att sluta röka just nu. Så då tycker jag gott att ni kan stå ute med mig i kylan och åldras lite.. Det är väl inte mer än rätt?

Hej alla där ute! Jag hoppas att  ni inte har saknat mig alldeles för mycket nu när jag inte har bloggat på ett tag. Jag har ju nämligen legat däckad av maginfluensan. Inte allt för kul. Det gjorde ont i mitt lilla schlagerhjärta när jag förstod att min kropp inte klarade av att sitta upprätt och i ett vaket tillstånd i nästan 2 timmar under lördagensfinal. Då hade jag ändå laddat hela dagen för finalen och inte lyft en finger.

Nu ska jag gå och försöka få i mig lite blåbärssoppa. Min matlust börjar faktiskt komma tillbaka. Däremot går jag inte till skolan idag eftersom man alltid ska ha som regel att ha minst en feberfri dag innan man går tillbaka till vardagen. Visst är jag snäll som inte smittar ner alla mina söta klasskamrater?

Bild: Min syster och jag på bröllop i början av december 2007

Just nu så vill jag bara bli frisk. Jag vill solduscha och bli fräsch. Jag vill gå till frisören och klippa av mitt slitna hår. Jag vill sätta i extensions och bara gå runt med stormigt vårhår. Jag vill göra mina två tatueringar nu på stört. Men jag måste vänta. Tills infektionen i kroppen försvinner helt. När den har försvunnit så kan jag även visa mitt bleka nylle på gymmet igen. Jag har saknat det stället. Just nu är det bara promenader som gäller. Runt runt fornudden. Så jäkla tråkigt. Tror nog att jag ska festa till det lite imorgon och gå med stavar.

Förbannade jävla äckliga streptokocker. Försvinn. Ni förstör mitt liv.

För en dag för över två år sedan (kanske mer..) så var det en kille som började att skriva till mig här på internet. Han visade sig vara ett år yngre än mig och en människa med ett stort hjärta. Det visade sig också att han höll  på med musik och hade precis då spelat in en låt i en studio. Jag kommer ihåg första gången jag lyssnade på låten. Tårarna bara rann. Den är så vacker att det gör ont i hjärtat.. Det är otroligt hur mycket en låt kan ge en.. Och gör fortfarande. Nu sitter jag och lyssnar om och om igen och blir alldeles kär i låten och Johans röst.

Tyvärr så har inte jag och Johan någon direkt bra kontakt idag men jag hoppas att hela svenska folket kommer att få höra mer ifrån honom.  Han har talangen att kunna nå ut till människor genom sången.

Om man ändå inte vågar skriva ned sina tankar med rädsla för vilka som läser. Varför har man då en blogg?Känns som den har spelat ut sin roll. Tjing

Bilden togs i Augusti 2006. Jag var en annan människa då än jag är nu. Eller?

Hej! En snabb uppdatering. Det blev inget gym idag. Jag orkade helt enkelt inte. Och känns inte helt klokt att träna när man har en infektion i kroppen. Men jag känner att jag måste till gymmet imorgon och köra något halvdant för annars klättrar jag på väggarna. Imorgon ska jag även åka in till stan och försöka fixa lite saker till maskeraden på lördag! Det blir nog superbra. Nu ska jag försöka sova så jag är utvilad imorgon när klockan ringer. Det skulle isåfall vara första gången den här veckan som jag inte stänger av klockan i sömnen. Alltid något.

I helgen är jag ledig ifrån allt vad Coop heter vilket känns enormt skönt.. Hejdå! Måste springa..